framtiden
1. jag gör som jag planerat.. pluggar på högskolan, bor i bostadsrätten tills vi renoverat klart den och jag är runt 26 år när jag blir med barn och då är jag färdig utbildad och har fast jobb som jag trivs med! då säljer vi våran bostadsrätt, tjänar runt 600.000 kr som vi lägger som insatts på vårat drömhus. där får vi vårat andra barn och lever lyckliga i alla våra dagar!
2. jag börjar jobba på coop samtidigt som jag pluggar upp mina betyg och tycker att lönen där gör mig till miljonär, för det enda jag har att jämföra med är min inkomst från försäkringskassan. jag orkar inte plugga vidare på högskolan sen och fastnar på coop i flera år.. när jag är trettio och lovat mig själv att vi redan ska bo i vårat dröm hus, får jag panik och kämpar för att komma in på högskolan och försöka få ett jobb.. men ger upp och stannar på coop. vårat drömhus dom vi drömt om känns helt plötsligt jättelångt borta. och vi bor kvar i en lägenhet som är alldeles för liten för oss.
3. jag missköter mig på mitt jobb och är hemma flera dagar i månaden och det börjar bli en ond cirkel.. jag får sparken och lever på bidrag. men inser att jag vill göra någonting av mitt liv ändå.. jag pluggar och får ett jobb jag trivs med, men långt ifrån det jag verkligen ville jobba med. jag och alexander har tappat bort varandra på vägen och har skilt oss.
4. jag känner mig tom och har ångest, och tror att jag ska må bättre genom att skaffa barn.. så jag och alexander gör det tidigt. det resulterar i att jag inte orkar plugga vidare, utan skaffar fler barn för att kunna få mer barnbidrag och klara av ekonomin. vi bor i en förort som vi försökt att komma ifrån länge, men har tyvärr inte råd. alexander jobbar kvar som väktare och våra framtidsdrömmar har vi lagt på hyllan. vi veckohandlar varje söndag och drömmer om att kunna gå ut och äta på restaurang. men som sagt, vi har inte råd.
5. vi jobbar som två as och säljer våran lägenhet. flyttar till thailand och lever loppan. jag jobbar som lärare på en skola och alexander som dyklärare i phuket. vi kommer hem för att fira julen i sverige. inga barn och livet är lika lättsamt som när man var fem år.
jag hoppas verkligen på nr 1. och minst på nr 4. tänk att vi har sån himla stor påverkan av våra liv. vi bestämmer ju faktiskt hur vi ska leva. "rutinen kan aldrig leda oss till viktiga handlingar" ställer vi in oss på att vi ska ha det som vi har det nu.. så kommer vi ha det så. gör vi därimot någonting åt det vi inte är nöjda med.. ja då lever vi inte längre efter rutinen och ändrar livet hela tiden.
uppdatering:
kom ihåg att det här gäller MIG! jag kritiserar ingens värderingar i livet. ALLA har olika prioriteringar och alla gör precis som dom själva vill. ingenting är fel. förstår ni? jag skrev det här utifrån hur jag vill leva mitt liv.. och hur jag inte vill leva. och sålänge man är nöjd med det man har, är det det enda rätta. inget är rätt eller fel.
KRAM på er (:
2009-01-13 
21:18:50
Fast är det något fel i att inte utbilda sig egentligen? Alltså man blir ju inte lyckligare av ett flott hus, massa pengar o ett välbetalt jobb. Jag skulle gärna bli fast på Coop o va lycklig med min älskling i våran tvåa resten av livet. Varken jag eller älskling är vidare sugna på att utbilda oss utan ser snarare det som ett måste isf, och vi kommer inte utbilda oss till nåt som ger massa pengar. Men alla är vi ju olika :)
KRAM
jennica: jag sa det till mamma efter jag skrivit det här inlägget att det säkert är några som tar illa upp. självklart ska alla göra som dom vill. det här var bara utifrån mig och mina mål :) är man nöjd med det man har och inte vill utbilda sig så ska man såklart stanna kvar. förstår du mig? men för mig och alexander är det inte det vi vill göra. utan vi vill utbilda oss och ha en bra betalat jobb. jag menar att man ska göra det som gör en lycklig! alla har olika drömmar och olika mål. och inga drömmar eller mål är fel. tvärt om! STOR KRAM!
Hi, jag förstod att du skrev det utifrån dig självklart:) Svårt att få rätt "ton" när man skriver, hihi. (och min var inte negativ hihi). Såg själv att min kommentar kunde läsas på två sätt :) Däremot läste jag Blondinbellas inlägg, och DET tog jag illa upp av! Du tog ju inte upp några särskilda ställen att bo på, så ditt var inte alls lika hårt som hennes:) Gillar ju dig vettu! hihi.
KRAM
åh vilken rolig grej! :D
jag ska hålla tummarna för att livet blir enligt nr 1 ;)
KRAM!
jennica: tack vännen. det sista jag vill är att framstå som någon som dömmer :( för sån är jag inte. jag är bara glad om folk är lyckliga med sitt. jag har växt upp relativt snål, samma med alexander. så vårat mål att inte låta våra barn ha det likadant beror väl lite på det antar jag. jag hade mycket hellre nöjt mig med att ha det som nu. vi klarar oss ju fint :) men det är väl en inre röst som uppmanar en att inte stanna. och så är vi så himla envisa båda två:P bra att du förstod mig iallafall! och vet du..? jag gillar dig med :) KRAM
johanna: va kul att du tyckte om det ^^ alex sa att det fick honom att bli ännu mer peppad till att nå dit han vill med sitt liv. och det är ju bra. att man får en överblick på hur det kunde sett ut. och att det får en att kämpa mer lixom (: Kram!
Jag är så otroligt dålig på att våga drömma, hade ett långt prat med en kompis om det i helgen, ska försöka ha några mål, drömmar i livet och utsöndra lite positiv energi istället fär negativ, du är en stor förebild på det planet! Bra och tankvärt inlägg, kram:)