i got love in my tummy

älskade älskade lilla bebis därinne. idag tyckte du nog att mamma var värd en dag utan illamående. du är kärlek i den minsta kropp jag någonsin älskat. okej, när jag var liten så hittade jag en nyckelpiga och det blev mitt husdjur som jag föll för i ung, 5 minuter. ♥ men jag tror eller jag vet att du är i ungefär samma storlek nu, som min dåvarande kärlek. och nu lilla vän, älskar jag dig så jag knappt vet in eller ut. förstår du hur mycket jag kommer älska dig när jag får upp dig på mitt bröst på bb? att ha kärlek i magen (i got love in my tummy) är helt otroligt fantastiskt, men ingenting kan väl slå att få ha dig, vår älskade skatt i armarna? vad vi längtar efter dig! ♥

igår gick jag in i vecka sju med dig bebis.

Vecka 7

Barnet
Hjärnan börjar koppla ihop

Din bebis växer så det knakar den här veckan, en millimeter per dag! Under de här sju dagarna mer än fördubblar hon eller han sin längd och är i slutet av veckan stor som ärta.

Det lilla hjärtat slår och pumpar ut blod till alla vävnader. De celler som ska bilda hjärnan har hektiska dagar, då de olika delarna av den primitiva hjärnan nu får sina egna speciella funktioner. Bebisens hjärna blir således allt mer komplex, och det pågår redan aktivitet i hjärnan – det bildas nya kopplingar mellan nervcellerna hela tiden.

Han eller hon kan redan röra sig.

Ansiktet börjar ta form. Ögonen utvecklas, ögonlinserna har bildats och man kanske till och med kan se färgen på regnbågshinnan.

Navelsträngen är helt bildad (när barnet är runt 40 veckor kommer den att vara cirka 55 cm lång och 1–2 cm i diameter). Genom navelsträngen får bebisen syre och näring, och den transporterar bort slaggprodukter. Och det är här, i navelsträngen, som bebisens tarmar börjar bildas, eftersom det ännu inte finns plats i barnets mage.


Mamman:
Illamående på morgonen (hela dagen)

Ett tidigt graviditetssymtom för en del kvinnor är illamående, med eller utan kräkningar. Det kallas ofta för “morgonillamående” (vilket kan kännas som ett dåligt skämt om du mår illa hela dagarna).

Sju av tio kvinnor mår mer eller mindre illa i början av graviditeten. Det finns egentligen bara en sak att glädja sig åt när illamåendet gör livet lite grådassigt; kvinnor som mår illa och kräks löper mindre risk för missfall.

Anledningen till att du mår så illa är de stora hormonförändringar som pågår i din kropp. Ett annat skäl är att hormonerna fortfarande transporteras runt i kroppen eftersom moderkakan inte har tagit över produktionen ännu.
Håll tummarna om du fortfarande mår bra (du kanske "bara" är trött, har ont, är gnällig, uppsvullen och undrar vart din midja tog vägen...?); graviditetsillamående dyker i de allra flesta fall upp innan vecka tolv. Kanske klarar du dig.

Ibland kan illamåendet bli så tufft att det överskuggar glädjen med att vänta barn. Det är inget du behöver ha dåligt samvete för. Det är helt förståeligt. Men den känslan kommer helt säkert att blekna i takt med illamåendet. För det går över. I de allra flesta fall går det verkligen över. Häng kvar i det hoppet.

Jag:

jag tycker redan att det syns på magen, gaser, vatten, eller vad det nu kan vara så har jag en himla put på magen (: illamåendet kommer och går och det är verkligen inte så illa så jag inte glädjs åt att vara gravid. ibland förstår jag till och med inte att jag är gravid. det är för stort för mig att ta in.. men det blir nog mer verklighet sen vid första ultaljudet. som vi längtar efter såå! jag mår jättebra i mig själv. oro, ångest och ängslan är som bortblåst och jag är väldigt noga med att inte gå bakom folk som röker, äta varierad kost och ta raska promenader, helt plötsligt har jag en annan liten filur i magen att tänka på utöver mig själv. och om jag tänker på h*n! äter som en häst. minst två frukostar om dagen, om inte det två luncher och två middagar. och frukt i mellan där. jag har sen tidigare 12 kg undervikt för min längd, så att gå upp lite nu kommer vara bra. är inte alls sugen på sötsaker och sånt. utan går lös på frukt istället. vilket är toppen nu!



Kommentarer
Postat av: Jessica

Det ska bli så roligt att få följa dig i detta stora som händer. Fast jag förstår verkligen om du inte vill skriva om det också!

2011-02-18 @ 18:38:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback