mysdag
det har inte blivit så mycket bloggande de senaste dagarna,. kommer ha mer tid i veckan. då är jag ensam och inte så mycket att göra. imorgon efter frukosten åker vi till mamma och syr klart brudklänningen och jag längtar så tills jag får ha den på mig :$ idag är det exakt 2 veckor kvar. och veckan innan bröllopet blir det mycket att göra. men det är bara kul! ♥
nej föna håret nu och sen sticka iväg! hörs imorgon! för ikväll ska vi bara mysa en massa och ta hand om varandra och älska varandra sådär som bara vi kan ♥
ha en underbar dag och hoppas ni mår bra! puss&kram!
finaste blombuketten av älsklingen ♥ blev så glad :D
2011-01-29 
15:07:45
Hej Fanny!
Jag har läst din blogg i många år, men är tyvärr hemskt dålig på att kommentera normalt sett. Dock skulle jag vilja göra ett litet inlägg här nu, som kanske kan betraktas både som ros och en något snällare variant av ris.
För det första vill jag säga att jag tycker det är fantastiskt att du känner så som du gör för din kille och att ni är lyckliga tillsammans. Du verkar vara en person som gör mycket för att vårda ett förhållande och hålla gnistan vid liv och det ska du ha en stor eloge för, då det är allt för vanligt att folk lätt börjar glömma bort allt det där de såg hos varandra från början efter ett tag.
Men jag känner också att jag reagerar lite på hur ni uppfattar hur andra ser på er något ovanligt snabba fart i förhållandet. Om det är negativa kommentarer från personer ni inte känner (och du känner givetvis inte mig heller, så hur mycket du vill ta del av det jag skriver nu är givetvis upp till dig)så tycker jag kanske inte att ni ska ta till er för mycket. Men å andra sidan är det ju ett faktum att ha varit gift två ggr vid 25 års ålder och att gifta sig redan efter en månad är ganska ovanligt här i Sverige. Att du dessutom går ut ganska öppet med din borderline, vilket kan kännetecknas av extrem tillgivenhet till en människa och impulsivitet (jag har själv drag av borderlinepersonlighet även om jag inte har störningen), kanske gör att människor runt omkring er reagerar lite på att ni har så bråttom. Kanske det finns en viss välmening och oro bakom negativiteten hos andra? Jag vet själv att det kan vara svårt att märka skillnaden emellanåt.
Hoppas du inte tar det här som någon form av kritik, för var och en äger alltid i slutändan rätten till sina egna livsval, men jag ville ändå bara skriva för att skänka en liten eftertanke om hur omgivningen kan se på det.
Men främst av allt önskar jag er all lycka till med planerna och framtiden!
den va verkligen färgglad och vacker. wow vad roligt att få den :).
caroline: jag tog det inte fel alls. men många som jag diskuterade med min bästa vän helena lever efter hur vi borde leva, för det är så samhället har lärt oss att leva. jag lever så att jag mår bra, och jag har alltid ända sen jag var liten alltid gått min egen väg och lyssnat på mig själv. att gifta sig två gånger innan man fyller 26 må vara konstigt i mångas ögon! och jag dömmer inte deras tankar och inställning till det, men enligt mig har inte samhället och dess normer några som helst rätt i att säga vad som är rätt och fel. det som inte är vanligt det blir konstigt för många. men istället för att tänka på vad som borde vara rätt och fel, för att samhället och de flesta säger att det är rätt och fel. så tycker jag att alla måste förstå att alla är olika, vi växer upp under olika förutsättningar, vi utvecklas alla till olika individer och man måste förstå att det som kan vara jättefel för andra kan vara hur rätt som helst för mig. att lägga energi på att dömma och försöka ändra en annan människan åsikter och planer, känns för mig ganska onödigt och bortkastat med tid. jag förstår dina tankar och jag vet att många tänker som du gör. Men tänk va samhället skulle vara tråkigt om alla var exakt likadana. Jag är tvärtom jag beundrar och ser upp till människor som vågar sticka ut och göra sin grej istället för att följa med alla andra för att man är rädd för vad folk ska tycka och tänka. jag var inte lycklig i mitt förra äktenskap och jag tänkte på mitt välmående istället för vad andra skulle tycka och tänka om jag skiljde mig. samma sak med mitt nuvarande, för mig och sebastian känns det helt rätt, trots den korta tiden, och istället för att lyssna på vad som är "rätt och fel" så lyssnar jag på det som är rätt och fel för mig. att människor jag inte har nära mig har åsikter rör mig inte i ryggen sålänge man inte är medvetet elak. därimot så har jag aldrig frågat om folks åsikter och kommentarer, visst är det nyttigt att veta om vad folk tycker och tänker, men det drar ner oss väldigt mycket när man får mycket negativ kritik och "det där kommer aldrig att hålla när ni går in i det här så fort" samtidigt som allt det där får oss att bli starkare tillsammans och bli ett bra team (: det som gör ondast är väl när ens nära och kära, ja till och med familj är imot beslut som man tar och vill genomföra, för familjen och nära vänner betyder såklart mycket. även fast vi alltid genomför det vi vill för oss, så vill man på något sätt att ens nära ska tycka om det man gör och vara glada för vår skull. det är det jag menar. folk får gärna tycka och tänka men någonstans i allt måste även dom förstår att vi blir ledsna.