Läsare mejl från fina ami (med tillåtelse)


förstår din ilska

Meddelande:
Hej Fina Fanny!

Jag har inte kommenterat på ett tag pga att jag legat
inlagd... Som jag skrivit till dig förut så är jag också
diagnostiserad med borderline och när jag läser inlägget
om Sebastians syster så får jag ont i magen. Jag förstår
dig fullt ut. Jag känner din frustration. Jag känner din
känsla av uppgivenhet över att folk ens ORKAR lägga ner
energi på att hitta fel hos andra för att dom själva har så
svårt att titta sig själva i spegeln och se sig själva med fel
och brister, som vi ALLA bär på, borderline eller inte.

Att använda en sjukdom som argument för att förklara hur
jävla dum i huvudet någon är säger så mycket mer om den
människan som förväntas vara "frisk" och jag hoppas av
hela mitt hjärta att du och Sebastian orkar stå sida vid
sida i detta.

Att det dessutom är familj gör allt så mycket svårare, jag
vet, för jag har precis samma problem... Jag kan inte säga
att jag känner er och vet vad som pågår utanför bloggen,
bloggen är ju trots allt det enda jag ser. Med det sagt så
kan jag lova dig att DU, just DU Fanny, har hjälpt mig
våga ta tag i min separationsångest och mycket andra
typiska "borderline"drag därför att du har visat att man
skapar sin egen lycka.

Att ha en sjukdom kan vara en förklaring till varför saker
och ting är som det är, aldrig en ursäkt. Det är något jag
talar om för allt och andra runt omkring mig, det känner
jag att du står bakom till 110% och det visar du varje dag
i din blogg.

Jag är en person som aldrig skulle kunna tänka mig bo på
landet. Jag känner hur många som helst som nästan dör
av längtan att få göra det. Alla är olika. Ni lever en dröm,
ERAN dröm. Njut av det!

Styrkekram!
Ami


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback