Chili con carne middag
2012-05-06 
18:50:07
Hej hej
Jag skulle håller nog inte med dig när barnpsykologin säger att ett barn bör vara på förskola före 2 års ålder. Precis som du säkert har erfarenhet av så är alla barn olika. Därför kalla vi barnet för det kompetenta barnet (enligt bland annat Sommers). Vi kan inte säga si eller så om barn och deras utveckling. Barn är olika från födsel och de påverkas också olika. En del barn är nog "redo" för förskolan vid tidig åler och andra inte. En del behöver mycketd stimulans från andra barn medan andra inte. Jag har läst både pedagogik och barnpsykologi och kan inte säga att jag har just hittat ålder 2 förutom kanske hos Piagets stadieteori, som känns relativt förlegad.
Oj vilket långt utlägg. Inget illat menat eller så bara att alla barn är olika precis som att vi vuxna är olika. Men känner man för att ha hemma sitt barn till två års ålder är ju det bra =) Sen om man ser på genusperspektivet är det ju bra för pappan att dela ansvaret och vara hemma med barnet. De barnen har enligt undersökning lättare att relatera till sina pappor och det manlig könet. Men som sagt alla är vi olika =)
Ha de gott =)
Malin: exakt! Barnpsykologen tror ju att ett sätt är bra för alla barn, enligt henne var barn inte redo att lämna sina föräldrar innan den åldern. Men så är ju som du säger alla olika! (: och man ska aldrig må dåligt om man inte kan vara hemma länge. Jamenar hur många kan faktiskt vara hemma i två år?! Nej man ska gå sin väg och det som passar en själv, sitt barn och sin familj (: sen är jag glad att jag kan vara hemma med Hector längre pga av att mina ledigheter går in i varandra. För det är så vi vill ha det (:
Kram
Hej:)
Jag undrar hur förhållandet ser ut till din mans familj nu för tiden? Jag menar du har ju en liten son och en till på väg, är dom intresserade av att träffa sina barnbarn/syskonbarn? Kommer dom ner och hälsar på er och ser hur ni har det? Träffar ni din mans syskonbarn och har en relation till dom?
Du behöver självklart inte svara, undrar bara hur du känner och mår angående detta, jag hade varit jätteledsen om relationen mellan mina barn och deras farföräldrar inte skulle fungera.
Kram på dig:)
Sanna: jag har valt att inte ha fortsatt kontakt med hans sida av familjen. Och självklart får Hector umgås med dom, men jag tappade lusten. Nej ingen kontakt med syskonbarnen alls. Vuxna som ställer till det! (; men det blir inte alltid som man tänkt sig. För mig gick hela härligheten för långt och när jag tappar tålamodet så ändrar jag sällan det jag känner. Man kan säga att bägarn rann över. Vi har inte träffat dom. Jag tycker också det är tråkigt såklart, men har hellre människor i vårt liv som behandlar en med respekt.. Jag vill vara en glad mamma till Hector. (: kramar!