uniQue

nu är vår älskade son hector här. och det känns helt overkligt att äntligen få se honom. vi har ju haft så mycket föreställningar om hur han kommer se ut och våra gissningar på den lilla näsan, dom långa mörka ögonfransarna, den putiga munnen och mina höga kindben har vi gissat rätt på. den här lilla pojken som var så bestämd på att komma ut till oss trots sin ringa ålder på 29+4 veckor är en bestämt liten man som redan efter tre dagar har fått oss att skratta så vi får tårar i ögonen genom sina hyss i sin kuvör, han har framkallat en riktigt obeskrivligt varm känsla i mitt bröst, han har fått mig att inse vad kärlek till sitt barn innebär och han är "bara" snart fyra dagar gammal. den 31 juli 2011 kl 19:58 hörde jag och sebastian våran älskade hector skrika för första gången. han föddes på naturlig väg vilket känns helt underbart och han var mycket större än vad som var "tänkt" i hans ålder. 1790 gram och 41,5 cm lång och med en kämparglöd som heter duga. stoltare föräldrar får ni leta länge efter. jag älskar honom så mycket så jag går sönder inombords varje gång jag lämnar honom för att sova. varje gång jag har honom hud mot hud mot mitt bröst i timmar varje dag så känner jag mig komplett, hel och lugn i alla celler i hela kroppen. jag älskade honom enormt när han bodde inuti i min mage. och att jag skulle få så starka känslor för honom så snabbt och så intensivt har varit väldigt överväldigande för mig. jag gråter jämt, åt allt, åt inget. jag gråter för att jag känner mig som en usel mamma som går ifrån honom när vi ska sova, jag gråter för att jag är rädd att han ska känna sig ensam, jag gråter för att han är liten och för tidigt född, jag gråter för att han är så fin och underbar, jag gråter för att jag och sebastian har gjort en sån fin liten kille ihop, jag gråter för allt.

han är det finaste jag har. jag lovade hector att han skulle få den bästa starten i livet, och det håller jag än. han är värd det bästa av det bästa och jag och sebastian ska och håller på att älska honom och ta hand om honom och överösa honom med kärlek varje dag. vi byter blöja helt själva nu, vi bäddar om honom när han ska sova och stoppar in den lilla lilla nappen i hans lilla söta mun och lägger hans snuttefilt vid honom. har lika svårt varje gång att gå därifrån.

personalen är så himla gulliga och vi har haft jättekul ihop redan. skämtar och skrattar och har oss. dom är riktigt mysiga här på SÖS där vi blev förflyttade till. dom hade inte plats till oss på huddinges neo avdelning, så när mina värkar började så blev vi körda i ambulans till sös där jag födde hector. dom hade satt dropp på mig för att stanna upp allting, iallafall så jag inte födde i ambulansen. för liten han hade väldigt bråttom ut. när krystvärkarna började och tills han kom ut till oss tog det fyra minuter. fick så kraftiga värkar under hela förlossningen så jag var helt slut i mellanåt. värkarna höll i sig i 5 minuter per värk och med några sekunders mellanrum. hann inte vila upp mig så bra (: men ändå fick jag höra av min barnmorska "fanny, du är som gjord för att föda barn" då fick jag mer ork och ut kom han gosungen! ♥ om det gör ont att föda barn? man har exakt samma värkar och process som med ett fullgånget barn. och ja, det gör ont att föda barn, men jag är extremt tålig när det kommer till smärta. sebastian filmade mig under en av mina jobbigaste värkar och jag är coollugn, andas precis som jag gått profulaxkurs (jag såg en mamma andas på det viset på en unge i minuten) och sen apade jag efter och det gick jättebra. andades igenom alla värkar och hade ingen bedövning och lät ingenting. "du grymtade lite när du tog i där på slutet" haha. ja men annars var jag tyst som en mus ^^ det är verkligen en häftig upplevelse att föda barn, hur kroppen gör och fungerar. det vill jag absolut uppleva igen! för man vet att man får träffa det käraste man har efteråt. då står jag ut med precis vad som helst!

hector mår ovanligt bra, läkarna säger att dom är mållösa, att han är en riktigt kämpe som kommer klara av det här galant. att dom inte har någonting negativt att rapportera till oss och att han snart kan andas helt själv, vilket är jätteovanligt för ett barn i den veckan som kommit så nyligen. dom är så glada för att min bröstmjölk kom igång på en gång, och att jag har så mycket, för att han får min mat och slipper ersättning är guld värt, hans mage mår kalasbra av det. och jag pumpar och pumpar och pumpar. och tuttarna läcker och läcker och läcker. och jag är så glad att jag kan hjälpa hectors mage att må bättre! nu har jag så mycket så jag ska donera mjölk till andra barn som behöver den. kan man hjälpa så självklart!

nu måste vi sova. vi bor i ett jättemysigt rum här. det känns som ett hotellrum (: jättefint badrum med dusch och toalett och handfat och skåp där vi kan ha våra produkter, plattv, mysigaste sängen (bäddsoffa) som vi fäller ner när vi ska sussa. har tagit med massa foton och hängt upp, ljusslingor och fixat det riktigt hemtrevligt! jag trivs här och det är bra (; för vi kommer bo här i runt två månader. sen kommer vår helt underbara kontaktperson markus åka ner med oss till linköping med hector till neo där så vi får vila upp oss där i två dygn innan vi flyttar in i vårt hus. då ska flytten redan vara klar och allt ska vara i sin ordning så det blir lugn och ro när han kommer hem. allt blir inte alltid som man tänkt sig och planerat, men allt blir riktigt bra för oss tre iallafall. jag älskar sebastian så hjärtat snart spricker och att få dela ett sånt fint mirakel ihop med honom är det bästa som finns!

jag älskar att vara hectors mamma. alla säger att vi är som gjorda för att vara föräldrar, för vi beter oss som att vi aldrig gjort annat. och en sån sak blir man väldigt glad av att höra. för vi vill bara hector hans bästa!

vi hörs mer imorgon (: sov så gott nu! det kommer vi. ska upp om ett par timmar och "mjölka" som vi så fint kallar det och sen ska jag och sebastian till mitt jobb på fm och fylla i papper om mamma penningen. sen blir det massa hector myspys på dagen (:

puss&kram!

---