gruppen

går i en grupp som övar på blandannat färdigheter.. hur man klarar sig bättre i livet och vardagen. idag skulle vi göra en övning där vi skulle sitta bekvämt, blunda, andas lugnt, tänka på våra andetag och när vi var avslappnade skulle vi tänka på någon vi ogillar. känslan i kroppen när jag tänkte på den här personen var först ångest, mitt hjärta bultade snabbare och jag blev irriterad, hade inte alls någon koncentration kvar i kroppen.. när vi fått uppgiften att tänka på någon vi inte tycker om fick vi sedan uppgift att tänka på en situation med den här personen som gjorde oss arga.. alla i gruppen började andas häftigare och jag ville bara släppa tanken på den här personen och tänka på nått annat som är givande för mig.. medans vi gör den här övningen sitter psykologen och guidar oss och säger vad vi ska tänka på osv.. nästa steg var att sätta sig in i den här personens situation, varför den här personen beter sig som han/hon gör och försöka förstå.. och jag kan erkänna, efter övningen förstår jag dig! jag hade gått sönder om det hade hänt mig. tänk er själva om er pojkvän som ni älskar över allt annat går och blir kär i en annan, din bästa vän och har tankar på att lämna dig för henne. aj. det måste svida. hade alexander blivit kär i min bästa vän så hade jag också vart besatt av hur hon var.. för det är ju ändå någonting hos henne som jag inte har som han blev kär i. det hade verkligen klöst i min själ dag ut och dag in. det måste vara det värsta som kan hända. och jag förstår dig nu.. genom att slicka dina sår måste du tycka illa om, förakta och snacka skit om.. för det är så det ska vara tydligen. kanske skulle underlätta att bara veta att, han var aldrig min typ, kommer aldrig bli.. det var inte mitt fel att han fick känslor för mig, så försök att gå vidare, och försök att släpp all ilska. man är ju bara människa ändå (:

så idag fick jag lära mig någonting nytt, har säkert kunnat det innan också.. bara att jag inte lagt manken till att lägga ner tid på att tänka på det. det är ju inte mig det är synd om, det är ju faktiskt synd om dig som fått bevisat för dig att det faktiskt inte bara var dig han ville ha.. och det är det som gör så ont.

peace out!



Kommentarer
Postat av: Sandra.

Ja varför ska den här personen vara arg på dig? Det är ju inte ditt fel! Stå på dig ;)

2007-09-27 @ 20:00:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback