uniQue

älskade vera

.. igår på dagen blev vera bara värre och värre och hela hennes lilla kropp fylldes med nästan rent blod. vi gjorde ett sista försök där på djursjukhuset att tömma på blodet, men andningen blev inte bättre och hon led bara. vid 19:45 somnade vera in i mina armar och jag kan inte sluta gråta. det här känns så overkligt. jag hyperventilerar, får panikattacker, kräks och sitter och stirrar ut i tomma intnet. är det någon jag lagt min trygghet i så är det vera. och jag vet inte hur jag ska klara mig utan henne. det tog över två timmar innan jag valde att säga att det var okej att dom lät henne somna in och hon spann när jag tog henne i mina armar. om en månad får jag hem vera i en urna som aska och jag fick lite päls av henne igår. den påsen sov jag med hela natten. usch det här är så hemsk.

jag vet inte vad jag ska skriva. men jag är glad att jag byggt upp mig mot så mycket eländigheter i livet, men ändå, vad hjälper det. ingen kan någonsin ersätta henne.

nu ska jag jobba i 16 timmar. vi får se hur det går. för jag gråter bara. men jag behöver ha någonting att göra. för jag mår bara dåligt.



det känns som du är här och jag hör dig spinna.

---

2010-06-03 08:13:26 Katterna Kommentarer (13)

Men gumman vad är det jag läser?! Vad har hänt då hon blev så dålig? Jag hoppas du finner styrka i din sorg och tar dig samman fast det är så otroligt jobbigt att missta någon man tyckt så mycket om. Många varma och hjärta kramar till dig från mig <3.

Usch stackare. Vet hur du känner dig. Att förlora en familjemedlem är hemskt!!

Oh Fanny! Vad ledsen jag blir för er skull. Det är bland det hemskaste som finns när ens små vänner försvinner. Men hon kommer alltid finnas med er, alltid.

Bara gråt och minns nu, det behöver man.

Ta hand om varandra!

Kram!

Hej Fanny. Jag lider med dej. Förstår verkligen vad du går igenom och hur lessen du måste känna dej. Klart man blir lessen! Jag har ju aldrig träffat Vera osv men det räcker att titta på dina underbara bilder av henne så får man en blicka av hur go hon va..



Må Vera vila i Frid ='(



Må så gott gumman. Styrke kramar från Emma

Jag tänker på dig.



KRAM

Åh, söta du! Jag vet exakt vad du går igenom just nu och det är inga roliga känslor att brottas med. För två och ett halvt år sedan fick jag min ena katt påkörd. Till på köpet var jag inte hemma när det hände. När jag kom hem låg han alldeles död inlindad i en handduk. Den sorgen kan inte beskrivas med ord. Det gör fortfarande ont, men inte lika ont som då. Den enda trösten jag kan ge är att den värsta ångesten går över, men det tar tid, dagar, kraft och ork. Men jag lovar, en dag kommer du kunna tänka på Vera utan att gråta. Och minnas allt det fina du fick uppleva med henne. Du kommer kunna le och minnas med glädje. Vet hur det känns när någon tar ifrån en det man älskar allra mest. :'( Så ledsen för din skull! Tusen kramar och varma tankar till dig. Bara maila om du orkar prata. <3

Glömde skriva. Jag valde också separat kremering när det gällde min katt och det ångrar jag inte en stund. Jag hade urnan hemma i 1½ år. Förra sommaren grävde jag ner den i en rabatt i mina föräldrars trädgård. Sen gjorde jag fint med en rosbuske och stenar. Och rosen kommer snart att blomma åter, och jag har en plats att gå till och minnas och bara känna.

:-(



Många, många kramar

Jag gråter med dig...

Du vet vart jag finns gumman! <3

Fy vad hemskt, jag vet hur det är att behöva ta bort en misse, de är ju som ens barn. Ögonen tåras när jag läser ditt inlägg. Sänder här lite styrke kramar

Fanny, jag blir så ledsen för er skull. :( Jag har gråtit mig igenom inläggen om lilla Vera. Finner inga ord för att uttrycka hur ledsamt jag tycker att det är och på vilket hemskt sätt er älskade lille vän fick avsluta sitt liv. :( Jag kan bara tänka mig hur stor saknaden är och vilken tomhet ni känner. Vila i frid fina Vera!



Sänder över massa styrkande kramar till er!



/Malin

Vila i frid finaste Vera! <3



Nu gråter jag igen...