dagen i stora drag.
dagen har varit i fullrulle, jag behöver sysselsätta mig även fast jag är ruskigt trött och helst av allt vill gömma mig under täcket hela dagarna, så vet jag att jag mår bara sämre. det är nu jag måste aktivera mig och försöka tänka på annat och försöka vara glad. jag vet att vera vill att jag ska må bra och vara glad, så jag försöker verkligen. för hennes skull.
så dagen började med frukost inne på toaletten efter jag hade duschat (jag vet, jag försov mig) sminkade mig och klädde på mig. sen var det session med alexander och ika på hälsanshus, vad det ger mycket att gå dit! värt varenda krona. och hon fiskar i ens undermedvetna. och man blir lika förvånad varje gång man är där. går därifrån lika förvirrad, men ändå lite helare varje gång! jag har varit på intervju, leon 1,5år vill bli lekt, myst och busad med ett par ggr i veckan. och det känns toppen! mamman sa att jag var en genuin tjej (därav jag lärde mig ordet..) jag börjar nog redan nästa vecka, så var det med den ledigheten. men som sagt, granit vill och hoppas jag på att få heltid på i höst! men när vi pratat så verkar det lovande! kombination med granit jobbet och passa barn gör mig glad (: för jag älskar inredning, jag älskar granits inredning och jag älskar barn! dom ger en så himla mycket glädje!
hemma nu som sagt, ska tvätta av sminket, titta på vera pälsen, göra en kopp grönt te, krypa upp i soffan och mysa med en film,. sen blir det nog läggdax tidigt, för jag är trött mest hela tiden. trött i psyket och trött i kroppen. önskar min lurviga vera låg ihop kringlad vid min huvudkudde och spann. overklighetskänslor i kroppen hela tiden. vill inte att det ska vara sant ): vill bara skrika ut. jag skulle ge allt, verkligen allt för att få hålla om henne igen. borra in näsan i hennes päls. tänk att det kan göra så ont. känns som hjärtat ska sluta slå imellanåt. kan man dö i hjärtesorg? hört folk som gjort det.
humöret går verkligen upp och ner. glad i två minuter, ledsen, glad, frustrerad, ledsen, glad, trött, utmattad. behöver din trygghet här. behöver dig vera.
2010-06-08 
18:46:56
Nej det är inte rättvist gumman, det är verkligen inte det! O jag önskar så in i bomben att det inte var sant! När jag läste texten igår där du berättade exakt vad som hänt (att det var hos din mamma osv) trodde jag att du berättade om en dröm, för det låter så himla otroligt. Så jag läste igen och insåg att det inte var någon dröm. Jag gråter varje gång jag går in här.. finns inget som får mig att må så dåligt som djur som lider eller gått bort. O denna söta speciella kissen.. nää, det är obegripligt! Vet inte ens vad jag ska skriva längre.. du får gärna lägga till mig på msn om du vill (anger den som mail), sällan jag stöter på någon som älskar och månar om sina katter lika mkt som jag så skulle gärna ha mer kontakt med dig! :) Dock är jag inte på msn så ofta längre för lillkatten gnagar på strömkabeln nuförtiden så blir bara korta stunder vid sambons dator ;)
Stora kramar till dig o missarna!
Känner igen mig så väl när du skriver om dina känslor för Vera. För det är en så stor sorg man bär på när ens lilla lurvia försvinner :/ den sorgen går inte att jämföra med annan sorg, tycker jag. Många styrkekramar igen!