uniQue

det är konstigt det där egentligen hur man kan bråka och hänga upp sig på små saker. när man i nästa sekund kan förlora allt man har i sitt liv och allt som någonsin betytt någonting och då är alla dom där sakerna man hängt upp sig på så himla obetydliga. varje kväll innan jag somnar går jag igenom allt som betyder mycket för mig i huvudet och varje gång så uppskattar jag det bara mer och mer. i kväll satt jag och bara tittade på hector när han låg och sov och den stöten av kärlek jag känner för den här lilla lilla människan som gör mig tårögd varje gång han gör minsta lilla framsteg, eller ler när jag pussat honom på hans gulliga lilla mun. det uppskattar jag så obeskrivligt mycket, att få ha min son hos mig, se hans vackra ansikte, få känna hans underbara doft, få gosa med hans knubbiga kinder och berätta för honom hur mycket jag älskar honom, hur stolt jag är över honom. vad han betyder för mig. hur glad jag är att få vara hans mamma eller att ligga nästipp mot nästipp med sebastian och höra hans andetag i mörkret och ljuset av tusentals levande ljus medans han stryker min kind, tittar in i mina ögon och viskar att jag är det bästa som någonsin hänt honom. när allt runtomkring försvinner och allt som finns är han och jag. det uppskattar jag. hur han får mig att känna när han lyfter upp mig och tittar upp i mina ögon när jag är högt där uppe och kramar mig hårt, det pirrar i hela kroppen och det strömmar kärlek i varje ven i hela kroppen. hur varje gång vi är ifrån varandra är lika magiskt att se honom komma imot mig igen. hur jag varje gång känner mig hel när han flätar sina fingrar runt mina. hur det hettar i hela ansiktet när han tittar på mig sådär. skulle aldrig klara mig utan honom. kärlekdrog.

jag tror på karma, och jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna det här, men antagligen någonting jäkligt bra. för den lyckan som jag upplever och lever i. den är obeskrivlig. jag har helt fantastiska människor i mitt liv. jag har en familj sebastian och hector som jag skulle offra min högra arm för och älskar mer än det finns stjärnor på himlen. jag har tagit mig upp och bort ifrån en djup depression och förlåtit den människan som sårat mig mer än  någon annan och valt att leva istället för att låta honom förstöra ännu mer. jag har valt livet. jag har valt att leva här och nu, i nuet, men dom allra finaste och jag kommer ta vara på varje dag. leva fullt ut och älska hejdlöst. inte spara in på någonting. man vet aldrig när allt försvinner. därför tänker jag aldrig sitta och ångra att jag aldrig tog vara på allt. för rätt som det är rinner allt ur händerna på en. vi är här, vi är nu. och jag älskar det. jag skulle inte byta ut det jag mot någonting, lever mitt i allt jag någonsin önskat och drömt. vad mer kan man önska sig..?

säger bara en sak - love life!



ingenting annat betyder mer än er. kärleken är obeskrivlig. och enorm. för mig betyder ni allt.

---