Påväg hem

Tänk vad människor har lätt att skylla på varandra! Det är nästan skrämmande. Det är sällan jag träffat på personer som erkänt sina brister och faktiskt sagt förlåt! Det är så lätt att lägga över skulden på andra. Bara för att man har olika syn på vad lycka faktiskt innebär så måste man någonstans förstå att alla är olika, alla vill inte precis likadant! Det är där våra val - bland annat att flyttat ut på landet har gjort folk i vår närhet fruktansvärt upprörda. Istället för att glädjas åt lycka, så blir man en lögnare, ja jag är en lögnare som lever i en bubbla, jag bor på landet för att jag vill stänga in mig och för att jag tycker om att göra andra irriterade. Ni ska veta vad det är som varit jobbigast med att flytta. Det som jag alltid nämner är jobbigt i bloggen men aldrig gått ut med av ren respekt! Vi har inte haft stöd för fem öre av Sebastians familj när det kommer till flytten. Det har varit tårar, bråk och oförståelse. Men inser dom inte att vi är INTE som dom? Vi vill bo här! Jag är så fruktansvärt trött på att få höra att det är JAG som har borderline som tvingat Sebastian att flytta till landet för att har man borderline ja då stänger man in den man älskar! Tänk att man kan ha så låga tankar om en människa? Jag har kokat många ggr ska jag säga! Och jag har velat skriva ut så många gånger hur jävla arg jag varit! Hur mycket jag velat säga men jag har skippat det. För jag tycker att vissa saker det skyddar man även den mest idiotiska från att avslöja. Men så får jag höra ännu en gång från Sebastians syster hur mycket jag ljuger i bloggen. Nu vet jag ju inte riktigt vad det är jag ljuger om, jag skriver om våra frukostar, att vi tittar på film och ja, vår vardag! Jag lämnar därimot inte ut min mans privatliv eller det jag finner opassande att skriva om! Men jag har efter ETT år av bråk bråk bråk med Sebastians syster nu lovat att även blotta de delar i min vardag som drar ner mig och här kommer det:

Jag har kontrollbehov, jag tvingade Sebastian att flytta ut på landet, jag har borderline (det har jag haft dock är den avskriven sen 4 år tillbaka) jag låter honom inte umgås med sina vänner, jag gör så att dom inte har den relationen dom hade innan. Enligt hans syster lever vi i en bubbla. Den bubblan skapade vi för att vi inte orkade med deras skit! BRÅK! Oj nu kommer jag bli utskälld, jag kommer bli kallad idiot, dum i huvudet. (det är inte första gången) och inget förlåt fick man för det heller. Bra relation? "vi vill ha en bra relation" vem fan vill umgås med människor som bara bråkar med en?! På vilka grunder då? Nej tack! Jag har tagit mig upp ur jobbigare situationer än såhär. Jag är bara rak och ärlig! Jag har bara utelämnat allt jävla drama det senaste året för att jag har tyckt att det varit sjukt pinsamt! Jag kommer aldrig förstå! Aldrig!

Från och med nu kommer jag inte dölja saker som det här i bloggen, för jag är SÅ JÄVLA trött på att bli trampad på tårna! Sen får ni bli hur sura ni vill. Jag står för mitt!




 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback