6 år

Idag är det den där dagen. Den 21 november. Minns det som igår, fast sex år redan har passerat. Du är lika närvarande nu som då. Jag hör fortfarande din röst när jag sluter ögonen och kan inte låta bli att le, du hade alltid oavsett vad en energi som smittade av sig. Jag älskade att ha dig runtomkring mig. Att ha en bästa vän och bror som jag kunde prata om allt med. Om du bara visste vad du fattas mig. Jag kommer ihåg när du sa till mig att jag skulle ta hand om mig. För jag var som en syster för dig och för dig betydde det mycket att jag mådde bra. Ja det var under åren jag var ett ihåligt skal av skam och ångest då fanns du där som ingen annan någonsin gjort. Jag satt bredvid dig på min säng i mitt rum och du höll din arm om mig och sa "syrran nu rycker vi upp oss, jag saknar ditt skratt" och sen hade vi en sån galet rolig kväll ihop. Jag får tillbaka den där hela känslan i kroppen varje gång jag tänker på det. Jag skrattade så jag grät.

När du gick bort försvann det någonting inom mig. Det är svårt att fylla upp ett tomrum i bröstet som aldrig kan bli ersatt av någon annan än dig. Jag har varit så arg, frustrerad och ledsen. Det är inte många jag haft i livet som gett mig trygghet, men det gjorde du - alltid! Du lämnade oss alldeles för tidigt.

Jag saknar dig brorsan!


Kommentarer
Postat av: Carro Blomqvist

får jag fråga vad som hände? :(

2012-11-21 @ 23:27:01
URL: http://glashusbloggen.blogg.se/
Postat av: Anna-Ellies mamma

<3!

2012-11-22 @ 11:46:02
URL: http://livetmedkarleken.blogg.se
Postat av: tess

tänk vad tiden går fort..fint skrivet av dig hjärtat! Tårarna rinner..Kramar!<3

2012-11-22 @ 20:13:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback